På samma sätt som språket kan upprätthålla och förstärka maktstrukturer och normer kan språket också vara det som hjälper oss till förändring.⠀⠀⠀⠀⠀
Vi kan aktivt göra motstånd och omformulera gamla sanningar. Det är ju det vi håller på med här och nu.
Men det är också ett faktum att förändring alltid möter motstånd. Framförallt från de som riskerar att förlora privilegier men också för att vi människor generellt gillar att veta hur saker och ting förhåller sig:
Vi gillar att göra ungefär som vi alltid tidigare gjort. Det är enklast. Det är bekvämast. Det innebär att inte behöva riskera något. (Emotionell smärta, konflikter, obehagliga sanningar som kanske riskerar att krypa fram…)
Vi säger dessutom ofta saker som vi vet att de flesta håller med om. Pröva att fråga någon om de vill att vi ska ha ett rättvist och jämställt samhälle. Majoriteten kommer att säga ”Ja men självklart”. För det är så vi lärt oss att svara.⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Och ändå händer något när jag börjar skriva/ prata om konkreta handlingar och om vardagslivet, då är det inte längre självklart att alla är för jämställdhet. För då blir det något annat. Dels något som _aktivt behövs göras/ förändras_ men också för att det då börjar handla om våra manliga vänner, söner, bröder, pappor, partners som vi inte vill ska vara en del av förtrycket. Det är smärtsamt och svårt att inse det. Men så länge män inte aktivt deltar i kampen, plockar upp de skitiga sockarna från golvet, tar hand om kärlekskneget och relationerna. Hellre arbetar än är föräldralediga. Låter någon annan bry sig om sina gamla föräldrar. Inte fixar fredagsfikat på arbetsplatsen. Sorterar tvätten. Så länge män vill behålla sina privilegier. Så är de precis det.⠀⠀⠀⠀⠀⠀
En del av förtrycket.
Jag har fått den stora äran att komma till Ö-vik och föreläsa om den ojämställda stressen den 26/2 så är du kvinna inom IT-branschen se till att komma med! Vi måste prata om det här:
?Tiden, orken och energin kan inte enbart räcka till för lönearbete. Det är vare sig rimligt eller långsiktigt hållbart. Som vi i dagsläget har organiserat våra liv krävs det att vi också orkar lägga ett antal timmar varje dag på obetalt arbete. Sköta om hemmet. Ta hand om våra barn. Hjälpa närstående. Utöver det faktum att vi behöver ta hand om oss själva. Sova på nätterna, äta och få stunder av återhämtning. […]
Vi har byggt in ett gigantiskt systemfel i hur vi organiserar våra liv. Vi vet att sjukskrivningstalen blir mer jämställda när män jobbar inom kvinnodominerade sektorer, i praktiken försöker leva jämställt och tar sin del av föräldraansvaret. Det ökar alltså risken att bli sjuk av stress om vi försöker leva jämställt och rättvist. Hur sorgligt är inte det faktumet? Hur kan den kunskapen få existera utan att vi gemensamt tar ett krafttag för att bryta den strukturella problematiken? Hur ska vi gemensamt kunna bygga ett långsiktigt hållbart sätt att leva.
Det är ett samhällsproblem och inte en kvinnofråga.?❤️
Fri entre, men det krävs anmälan och antalet platser är begränsade. Länk till anmälan här.
För övrigt så önskar jag och Chili er en riktigt skön helg!
?Ny vecka – nya tulpaner och nya utmaningar.
?I eftermiddag (kl.15.04 tror jag minsann) kan ni ratta in på P1:s Nordegren & Epstein och höra mig prata om… hehe, nä men det får bli en liten cliffhanger. Vill ni veta får ni helt enkelt lyssna! Det är direktsändning så man vet aldrig vad jag hittar på.
*Nu finns hela avsnittet att lyssna på här.