Liv och död. Städning och tvätt.
Mitt i alla de STORA frågorna om makt och maktmissbruk. Våldtäkter och sexuella övergrepp. Psykisk ohälsa och utmattning. Patriarkat och kapitalism. Hat och hot. Kärlek och kamp. Liv och död.
Så finns det en fråga som jag tycker glöms bort. Vardagens stora kamp.
Städning och tvätt. Tvätt och städning.
Läs orden igen.
Städning och tvätt. Tvätt och städning.
Det finns så många saker som män inte pratar om tydligen. Typ känslor. Men en till sak som män pratar på tok för lite om är:
Städning och tvätt. Tvätt och städning.
Jag vill höra er prata om det på detaljnivå:
Är DU en av de här männen som tror att “tvätta” innebär att på mindre än 30 sekunder slänga in saker i en maskin, fylla på lite pulver och trycka på en knapp?
Eftersom tvättande är en av de uppgifter som fortfarande verkar oerhört svårt att göra jämställt så tycker jag att vi behöver prata om det JOBBET. Kvinnor tvättar generellt sett oerhört mycket mer än män, framförallt under semestertider av någon sjuk jävla anledning. (Typ kan det vara så att män tänker SKÖNT att vara ledig? Nu är jag ledig. Här sitter jag och är helt ledig. SLUT. )
Alla människor som tvättar och som dessutom har en familj som inte bara består av typ en eller två VUXNA människor vet att det som är jobbigt och tar tid är att:
Sortera, vika, lägga på rätt ställe. Gärna ganska omgående efter att tvätten är torr. Så att alla kan hitta sina egna, rena kläder på morgonen när de ska till skola & förskola, träningar etc.
Eller är du en av dem som tycker att det är praktiskt att blanda hela familjens kläder i en GIGANTISK osorterad hög och så att barn och vuxna fritt kan gå och plocka saker ur den gigantiska högen? Efter ett tag börjar dessutom ofta två stora högar blandas så att ingen vet 1. Vad som är rent. 2: Vad som är smutsigt.
Efter det börjar de två stora högarna av tvätt föröka sig. Kul:
Som en äkta heteronormativ kärlekshistoria får de små gulliga barnhögar som sprider sig runt i huset. I sovrummen, på badrumsgolvet, i sängar, i gympapåsar där de är lite blöta och mögliga.
Sjukt praktiskt sätt att organisera tvätten.
Tycker DU att städning innebär att pliktskyldigt dra dammsugaren ett varv runt huset? Utan att fatta att städningen grundläggande ABC (som vi alla fick lära oss på hemkunskapen?) att det är oerhört praktiskt att först 1. Plocka undan allting som ligger på golv, stolar, bord, i trappor.
Är DU en av dem som tror att ett hem sköts utan att någon lägger tid på det? Att det finns en vuxen motsvarighet av barnens tandfé som kommer på natten och organiserar, planerar och genomför hela skiten? Eller att kärleken löser allt? En sak med den där så kallade romantiska förklaringsmodellen är att den verkar vara oerhört enkelriktad. I princip så kan vi byta ut ordet kärlek mot kvinna. Kvinnor.
Kvinnor löser allt.
Och det sker gratis men ändå inte gratis. Det kostar tid, energi och kraft.
Jag måste erkänna att jag inte orkar. Vårt hem är ganska rejält stökigt och skitigt. Det är ganska irriterande och stundtals ledsamt. Men alternativet är att frigöra mer tid till städning.
Till exempel lägga ner bloggen. Använda alla de timmarna som det tar mig att skriva till att städa istället?
Jag vill påminna om att det INTE är ett alternativ att dra ner på tid för sömn, återhämtning och vila.
Att betala priset för en utmattning kan aldrig någonsin vara värt det.
Ok till slutpoängen. Allt män inte pratar om. Känslor, sex och vänskap. Machokultur.
Jag tycker att det är skitfint att ni snackar om de här grejerna, men om jag ska vara HELT ärlig (och det ska jag ju vara) så irriterar jag mig också lite på att ni ska uppmuntras och få applåder för att ni ska prata om de här sakerna. De stora frågorna. Jag kan dessutom se att även 70-talsmännen diskuterade exakt samma saker. Känslor, rädslor och ALLA säger att de inte känt sig bekväma i machorollen under uppväxten. Helt ärligt, killarna som älskade machorollen under uppväxten är nog inte så himla många. Måste vi uppfinna det hjulet igen?
Den dagen jag har tid, ork och energi att sitta och filosofera om de här sakerna istället för att begravas under ett ton av tvätt. Då har vi kommit långt.
Och jag tror att väldigt många kvinnor känner detsamma.