Manipulation, skuld och martyrskap
“Jo vi skulle behöva prata om det här, igår glömde du att fixa [tvätten, gympapåsen, städa bort i köket etc]”
“Men fan jag är ju helt värdelös och du missar ju aldrig en chans att sätta dit mig.” “Alltså jag märker verkligen att du hatar mig.” “Där fick du till det! Bra påminnelse om hur dålig jag är.” “Jag är sämst, jag vet.”
Någon av er som känner igen den här dynamiken i ett samtal? Då kan det vara bra att veta att det här sättet att bemöta konstruktiv kritik och feedback är ännu en s.k härskarteknik. Oftast pratar vi om sociala regler och bemötande i arbetsmiljö och yrkessituationer men jag upplever att just “Martyrskap” som härskarteknik är ännu vanligare i nära relationer.
Alltså i hemmet och vardagslivet.
Vad är det då som är så problematiskt med att bemöta kritik och sakfrågan på det här sättet?
Ja först och främst så är det, kanske inte medvetet, men likväl ett sätt att socialt manipulera den andre parten. När du försöker prata om något och bemöts av “martyren” är det oerhört svårt att INTE drabbas av skuldkänslor och försöka släta över:
“Men det var absolut inte så jag menade, du är inte alls dålig, jag ville ju bara…”
Det tar helt enkelt bort fokus från sakfrågan. Skuldkänslorna och obehaget kommer också att göra att du drar dig in i det längsta att prata om sådant som är SUPERVIKTIGT och en förutsättning om du till exempel strävar efter jämställdhet och rättvis fördelning i vardagslivet/ hemmet. Det finns väl ingen som vill vara taskig/ kränka och såra sin partner gång på gång?
Just därför är det extra viktigt att komma ihåg att det ÄR en välkänd härskarteknik och att det är ett effektivt sätt för personen som använder det att tysta motparten och inte behöva prata om sakfrågan eller fundera över sitt beteende. Det ÄR motsatsen till att ta ansvar och har absolut INGENTING att göra med om någon är värdelös eller inte. Det är tvärtom livsnödvändigt att kommunicera om sådant som fungerar/ inte fungerar särskilt bra/ inte fungerar alls OM VI SKA LEVA TILLSAMMANS. Under samma tak och kanske med gemensamma barn, gemensamt ansvar för tvätt, städning, hushåll, projektlederi och så vidare.
Så till sist, hur bemöta martyren?
- Släta inte över, utan upprepa istället kritiken/ sakfrågan.
- När du känner skuldkänslor/ medlidande försök komma ihåg att det är just det härskartekniken bygger på. Det är inte taskigt/ elakt/ ondskefullt att ge saklig och konstruktiv kritik.
Lycka till hörni <3